Alla företagare har någon gång råkat ut för kunder som antingen varit sena med att betala eller som inte betalat alls. Detta problem finns i såväl små som stora verksamheter. I detta nyhetsbrev beskriver vi kort hur processen för att få betalt kan se ut.
Påminnelse. Om förfallodagen passerat kan du skicka en påminnelse. Under vissa förutsättningar kan man kräva motparten på en mindre ersättning för en sådan påminnelse.
Inkassokrav. Om du har påmint och kunden fortfarande inte betalat kan du gå vidare och skicka ett inkassokrav. Enligt lag har man rätt att debitera högst 180 kr i inkassokostnad för ett skriftligt inkassokrav. Till skillnad från en påminnelse så krävs det inte att man avtalat om rätten till denna ersättning. Om du trots påminnelse och inkassokrav inte fått betalt måste du bestämma dig för om du vill ta saken vidare.
Betalningsföreläggande. Ett alternativ är därefter att ansöka om betalningsföreläggande. Detta gör du hos Kronofogdemyndigheten. Om kunden inte protesterar mot kravet så kommer kronofogden att meddela ett utslag och kronofogden kan i så fall hjälpa dig med att kräva in dina pengar.
Om kunden invänder mot betalningsföreläggandet, t.ex. genom att hävda att det varit något fel på den produkt eller tjänst som levererats eller att beloppet är felaktigt, kan kronofogden inte meddela något utslag. Du kommer då att få välja om du vill att ärendet skrivs av eller lämnas över till tingsrätten för prövning.
Observera att du inte bör ansöka om betalningsföreläggande om kunden redan på ett tydligt sätt har bestritt ditt krav.
Domstol. Om målet har lämnats över från kronofogden så fortsätter tingsrätten handläggningen av målet. Det tar ofta omkring ett år att få en dom från tingsrätten. Innan en dom meddelas äger alltid skriftväxling rum och dessutom i regel både ett förberedelsesammanträde och en slutförhandling, ofta med vittnen.
Det är också möjligt att ansöka om stämning direkt istället för att gå vägen via ansökan om betalningsföreläggande, t.ex. om kunden tydligt invänt mot ditt krav och ni trots förhandlingar inte kunnat komma överens. (Har parterna avtalat om så kallat skiljeförfarande, handläggs tvisten inte i allmän domstol men en skiljedom har samma värde som en dom från tingsrätten).
Innan man ger in en ansökan om stämning till tingsrätten, påkallar skiljeförfarande eller begär att ett mål om betalningsföreläggande överlämnas bör man fundera noga på om det är värt att driva kravet vidare. I detta skede bör man analysera bl.a. vilka möjligheter man har att nå framgång med sitt krav. Kan man till exempel bevisa att man har rätt till betalning? En annan fråga är om motparten ens kan betala eller om det finns stor risk för konkurs. Gäller tvisten tillräckligt mycket pengar för att det ska vara värt att lägga tid och kraft på att låta målet gå till domstol? Har ni en rättsskyddsförsäkring kan stora delar av advokatkostnaderna ersättas. Vi på Sigeman & Co bistår gärna med denna typ av analys och bedömning.
Utmätning. När domstolen/skiljenämnden fastställt betalningsskyldighet genom dom är förhoppningen självfallet att kunden betalar. Om så inte sker finns det möjlighet att begära utmätning. Detta betyder att kronofogden verkställer domen genom att ta kundens egendom i anspråk.
Ovan har vi översiktligt beskrivit hur den formella processen kan se ut att för att få betalt. I praktiken löses dock många tvister kring betalning genom förhandlingar mellan parterna. Ibland kan medling vara ett bra alternativ, inte minst om man vill behålla en god relation till motparten. Vi på Sigeman & Co har lång erfarenhet av att företräda klienter vid förhandlingar och tvister såväl i som utanför domstol och i skiljeförfaranden.
